Flykten, ljuset och friheten

Jag fryser.

Jag längtar.
Jag är på.

Speglar längs vägen

När man ser in i ljuset.

~*~

[utdrag ur dagbok, redigerad text]

I horisonten är det öppet. Där finns ljuset och solen, som håller på att går ner. Jag hittar blandskivan ´Jag ser ljuset´ i handskfacket. Den börjar med Skorpan och hans resa till Nangijala. Close to me. Depeche. De vibrationer som kommer från motorn går upp i oss och påverkar vårat sinne, som vibrationerna vid meditation. Ljudvågor. Vågor i samklang med universum. Till detta kommer musiken. Depeche. Början på ´shake the disease´ får mig att le och jag behöver inte höra mer. Jag bläddrar vidare. Resan blir till ett äventyr, för i mitt sinne seglar jag iväg. Vibrationer i samspel med något mycket större än oss själva. Jag tittar in i ljuset och drömmer. Horisonten. Där finns svaren Den bryter igenom molntäcket, färgar molnen. Den ger molnen liv. Den ser på oss lika mycket som vi ser på den. Våra ögon dras mot horisonten. Och den dragningen bjuder på mer än en känsla av närvaro. Vi behöver inte veta. Blinda fläcken. Blinda fläcken är egentligen väldigt avslöjande. I periferin finns svaren och drömmarna. Man kan förnimma dem och de retar på samma gång. Vi behöver inte veta. Allt man är finns i skuggorna av den närvaron. Vid fokus, på horisonten i det här fallet, så projiceras allt annat som hör till vår person ut till periferin. Där finns allt man älskar, hatar, drömmer om, fruktar, önskar, tror och vet. Om man fokuserar på det så finns det inte. Om man tittar åt ett annat håll så finns det där. Vi vet. Farten, ljuset, ljudet.

~*~

Ibland är jag övertygad om att livets mysterium sitter i ögat.

Blinda fläcken är en port.

Jag är väldigt förtjust i portar.

På promenad i en stad

är jag nästan tvångsmässig.

En port på glänt är oemotståndlig.

En osympatisk figur, Early Grayce,

gestaltad av Brad Pitt,

såg portar ibland.

Visste han något?

`Do you remember them doors?

Them doors I was talking about, Bri?

I got me a couple of them, found me a couple of them in Kentucky.

Hell, I wasn't even looking for the first one.

I was on the side of the road, swinging my sickle.

I turned around, and there's this door...

...this big old door.

And light's coming out, blinding me, real gold.

And I'm thinking, "This can't be."

So I close my eyes...

...and I count one, I count two...

...I count three, I count four, five...

...and I open my eyes...

It wasn't there´

Ett spörsmål på darren

Ett träd, två träd

Det fanns en dröm på 80-talet

Vårsagor

Livet - ett leksakståg

Medelklassmannens förbannelse.
Det har inget att göra med tragiska händelser.

Medelklass.

En stor socialt lobotomerad massa.

När jag var liten så ville jag vara punkare.

Men jag tillhörde inte någon engelsk arbetarklass,

så det var ju lite svårt.

Allt fanns.

En kollega berättade en gång om lobotomitågen.

Det var på Beckomberga,

de som var lobotomerade gick omkring, planlöst.

Så var det någon som tog rygg på en annan.

De gick upp och ned i korridoren.

Fler hängde på.

De slutade med ett lobotomitåg.

Avd. 54 tur och retur.

Så sitter man här på tåget,

väntar på att indianerna ska komma.

Det kommer inga indianer,

om inte någon ställer dit små indianfigurer.

Det visar sig vara ett miniatyrtåg av märket Märklin.

Fint ska det va!

Det finns ju alltid reservdelar.

Det finns ju alltid ström.

En liten timer som går igång på morgonkvisten.

Så rullar vi igen.

Det fina med att vara lobotomerad

är att allt ter sig som nytt.

Varje dag bär det av mot nya mål.

[det är inte ens en stor tågbana]

Varje morgon är ny.

[det är den i och för sig]

Nattsafari -06

[Det hette egentligen uteliggarsafari, men det vågar man ju inte skriva]

I gränderna, Riga -08

Söderöver vinter -07

M o v i t z -06

V i n c e n t

Linda & Paul

Bilden till höger:

Linda med husse som heter Paul.

Matte heter Cristina.

De har ett mysigt bed n´ breakfast.

[Cristina på knacklig rumänsk engelska]

"Ce dogz name i Linda, hope zis ok"

[Peter på knacklig svensk engelska]

"Oh, It´s okej, we name all our animals"

[småskratt på sv/ru/eng.]

[Fortsättning på svensk engelska]

"Hehe, yes, we have a poisonous SNAKE in our garden,

we named it Cristina!"

[svensk förväntan på småskratt]

[punkt]

[punkt]

[punkt]

[oförstående]

[avstannat leende]

[hålögdhet]

[cirka fyra sekunder]

"How much is a room per najt?"

Katt- och råttalek med ljuset

Ljuset där borta.

Det händer nåt där,

i slutet.

Har gett mig en del huvudbryn.

Inte minst i Stockholm,

när jag gick omkring på gatorna.

Anonym.

Iakttagande.

[I flera år utan kamera.]

Hornsgatan en vårdag.

Står vid Slussen och blickar bort mot puckeln.

"Där borta verkar det livligt,

bäst att gå dit",

står jag och tänker.

"Befinner mig i början.

Har lång väg dit.

Hinner säkert inte fram

innan ljuset försvinner."

Et cetera,

et cetera.

Det där har drivit mig ett antal mil.

Det var ju såklart lika dant åt andra hållet.

Stod på puckeln och tittade mot Slussen.

"Hur fan kunde jag gå därifrån?"

En liten parentes i livet.

Goodbye horses

Mitt träd

Lördag morgon.

Sista lördagen i november.

Dimman som låg över gärdena

lockade på mig.

Sammanfattar känslan som funnits där

under nattens arbete.

Tusen tankar.

Kreativitet.

Den har en förmåga att komma

när man inte kan bruka den.

Allt kan hända.

Inget händer.

Men det kan hända.

Jag fångade dimman,

som innehöll allt detta.

Skriet i örtagården

Oktober.

Tog Canon Ixus kompakt och gick ut.

Frosten låg.

Den stodo skrikandes i rabatten.

"vi å´ pappa"

Att suga blod är för mig inget obekant.

Det gjorde far och farfar,

och då gör jag likadant.

Morfar på landet -06

Jr.

Spegelporten

Att förnimma är vackert

Fåret

Speglar

En bra bild, sa hon.

Jag förstod inte.

En tråkig dörr.

En klassiker.

En kliché.

Tittar,

men ser inte.

Kommer ihåg orden;

"Gud är en gentleman."

När vi stannar upp,

ser vägen,

vill gå vidare

eller vända om.

Då har gud (du själv, bland annat)

inte sopat igen spåren.

Förflyttar mig,

bakåt, bort, inåt.

Minns ungdomen.

Utanförskap.

Det kluvna med tillhörighet.

Ett skapat utanför kan vara behagligt.

Men det är en illusion. En liten lögn.

Förlåt.

Man kan ångra sig också.

Vill blicka in.

Vara överallt,

utom där man är.

Då minns gentlemannen,

att cykla i sommaren,

bara fötter och bara ben,

sommarlov, solbad och lek.

Bästa kompisar.

Kan inte ha det bättre,

än att vara på väg,

på en cykelväg i sommarkvällen.

På väg till allt härligt (som fortfarande är härligt),

spel, film och godis.

En solig förmiddag i ett främmande land,

ser man något som tilltalar en.

Talar till en, faktiskt.

Något som triggar en punk i sinnet.

Ett själsligt igenkännande.

En spegel.

Den finns över allt.

Spegelbilden.

Det intressanta är att den är osynlig,

kanske ligger latent,

tills en av dessa speglar dyker upp

och ljuset får den att framträda,

som det verkar,

ur intet.

Då blir den blir synlig för oss själva.

Vi delar med oss av den,

till vänner och bekanta.

Den blir våra minnen.

Vi fångar den med en kamera.

Ser du Gud?

Bakom blommorna

Kattfan i kringla

Måndag

Ibland är det så,

att bakom ögonlocken

är färgerna starka,

och det finns inga ljud,

tystnaden är musiken.

Fast då kan det också smärta

att öppna ögonen,

för där på andra sidan

finns saker,

saker som har ett järngrepp

om delar av ditt sinne,

och våra måsten är nu lika starka

som färgerna nyss var

dundrar lika mycket,

som tystnaden nyss var behaglig.

Balans Paul. Balans.

Kära Kärrtorp ::

Speglar längs vägen

Det är Bryan, Ryan och jag.

I en dimma av sinustoner

minns jag svagt

att volymen höjdes till 300 db,

och en D-ton gick rakt in i mitt öra.

Där det skulle sitta en öronpropp,

satt det ingen öronpropp.

Min oskyddade hjärna

blev akustiskt lobotomerad,

den första i sitt slag.

När jag var katt

Det var i Rumänien,

hon lockade på mig.

Jag smög på henne.

Jag litade inte på henne.

Hon kastade en sardin emot mig,

den var i och för sig god.

Men damen utanför bild

hade en kvast i handen.

Jag gick därifrån,

hoppade upp på muren.

Behövde tvätta tassen.

Snygga poser i fula motiv i Sysslebäck

På vildsvinssafari

Spegelns symbolik

Dagarna i sumpan

Foto: Goro

Corina

Självporträtt -07

Stunder från arkivet: Sälsjön -07

Första resan genom Björneborg.

Första dagen på jobbet.

Kära Kärrtorp :.

Kära Kärrtorp :

Kära Kärrtorp .

"Nu är det ni som slutar blåsa in knark i lägenheten."

Vi fick nycklarna till lägenheten på måndagen.

Tittade in, tittade runt och åkte hem.

Vi åkte dit igen på onsdagen.

Då ligger där en liten välkomstlapp

med ovan citerad text innanför dörren.

Det visade sig bo en S T E N H Å R D häxa

under oss.

Ny dag, ny paranoid lapp.

Det tog ett par månader för hennes själ att mjukna.

Det gjorde dock aldrig hennes nypor...

Kära Kärrtorp

Mor

Far