Julen 2008

Drömde om en tjur inatt. Drömde mycket men det var just tjuren som utmärkte sig, som representerade känslan för hela drömmen. Jag satt i baksätet på en bil och åkte på en väg genom ett landskap och vid sidan av vägen, innanför ett staket, stod en brun tjur med två huvuden. Ett huvud fram och ett huvud bak. Tjuren hade alltså ingen bakdel, utan hade två framdelar som satt ihop. Den här tjuren var stor, kanske fyra meter hög och tio meter lång. Landskapet var i stort sett tecknat, som en ruta i en Kalle Anka-tidning. Jag var ganska rädd när jag åkte förbi och hoppades att den inte skulle fara ut i nåt galenskap. Det var mycket symboliskt. Den tittade på mig med "bakhuvudet" när jag kom och tittade på mig när jag åkt förbi.

Jag vet inte vem som kör.

På väg genom ett okänt, fint,

udda och fantasifullt landskap.

Klart att faran lurar.

Stor och hotfull.

Och dubbel dessutom.

Något jag aldrig sett tidigare.

Ett litet vitt staket.

En illusion om säkerhet.

I botten av världen

Landet som har midsommar just nu.

Rainbows end

Auckland.

Året är 2005.

Livet Leker.

Delfiner i Paiha

Livan på en strand i Whangarei

Då och nu

Inte så tunnhårig på den tiden.

Afghanistan

Typ, exakt tre år sedan.

På promenad

Dimma över dalen

Tystnaden omkring oss

Aleksandra Čaka iela

L i v a n

Ett steg till

Krusifix

Sen Soldans

När man drömmer om hus

Tick Tack Troll

The last shot (from where I stand)

Varsel

Höll på att bli så här.

Gammal, strandad och uttorkad.

Jag skulle köpa nya Blundstones

och det visade sig att den modellen,

min modell, slutat tillverkas.

För två år sen!!!

Den nya var mer praktisk

men mindre estetiskt tilltalande.

Satte mig och ringde runt,

först i en liten cirkel.

Men den fick växa och till slut

hittade jag tre exemplar kvar i min storlek,

i Kalix.

De sista i Sverige,

kanske i hela världen.

Länge leve plösen.

Söndag eftermiddag

Om jag kunde,

skulle jag flyga rätt in i ljuset

och se vad som fanns där.

Det viktiga, när man flyger in i ljuset,

är att inte vända sig om.

Då ser man alla materiella saker

som finns omkring en.

Dessa griper, via dina ögon,

din själ och du hindras,

tappar fermitet,

inte mycket,

men tillräckligt för att krasha

precis innan genombrottet.

Men, som en sa´;

still, to crash is to land~

Partisanen

I look to You

Your optimistic eyes seem like paradise ~

Vägen hem

Guds gamla kåk i Sunne

Från 10.57 till evigheten

I viken i vassen i Mönne

Ljuset, skuggan och morgondagen

...my head's a dictionary

of long spring days and the speech of crows

who themselves are mirrors of apprehensions

in the fallen sun...

Ljuva sommarnatt

Vargen, som i Rödluvan och Vargen.

Livet: Ett anagram.

Hur många år ska man upprepa samma saker,
samma meningar?

"ja, nu börjar det funka bra..."
"det är lite svajigt just nu..."
"jo tack, tror det är rätt bra, tror jag, hörru..."

TROR JAG!

Det tar sån jävla tid att lära sig sluta tänka.
Nu har en ny liten kommendant kommit till världen
och inget annat val har jag än att rätta mig i ledet.

Bröllop och framför allt begravning,
en sak slog mig;
Vi är alla små inför döden.

Vi marcherar i livet.
"Var inte rädd".

Den ryska döden

Och tack för besöket

Har nu sopat min kamera i golvet

för sista gången tror jag.

Objektivet rök.

Funderar på att limma fast det,

alternativt, dra silvertejp ett par varv.

Kommer att lägga upp lite från arkivet framöver.

Skitkul.

Livan

Dungen

Skuggan

Att var medveten om skuggan

är att vara medveten om sig själv.
Så var det en som sa.
Har skrivit en del(för mig själv)

om det skrämmande i när allt är ljust.
Mörkret, skuggan, är ju aldrig tydligare.
Trots att jag gillar romantiken runt 50-talets USA,
så är det ju det där med den välputsade fasaden.
"Mothers little helper."

I deppiga stunder har jag sagt

att jag gillar när det är mulet
för det passar mitt sinne.
Nu tycker jag om solen,

vara ute på gården och arbeta,

känna att jag lever.
Så dyker bilder som denna upp

och jag blir påmind.
Inte rädd, men påmind.
Men jag blir rädd när den förnekas.

Välputsad yta.
Man kan se samma sak i osunda relationer.

Colgate-leenden och omfamningar.
Kommer just på att samma fenomen
beskrivs och personifieras av Patrick Swayze

i Donnie Darko.
Kanske är det just därför jag kan se den om och om igen.

Svart och vitt
Yin och Yang
Fast Yin och Yang handlar väl om harmoni.
Harmoni mellan mörkret och ljuset

och alla andra motsatspar.
Därför ska du vara medveten om din skugga.
Att lära känna är att eliminera demoner.

Det här borde sagts på Hötorget.

Sensommar

The tears are welling in my eyes again

I need twenty big buckets to catch them in

And twenty pretty girls to carry them down

And twenty deep holes to bury them in

~Nick Cave

Det är ganska långt härifrån till nittiotalet

Fast nittiotalet hade ju vissa höjdpunkter.

Kebaben kom till Mönsterås.

Lumpen.

McDonalds, Hamngatan.

Rederiet i Kalmar.

Californien.

Gitarrspel.

Trubadera.

En gång stod jag på Kopparslagarn

och hade tjatat till mig gitarren av en stackare på scen.

Jag skulle sjunga Hey Joe, Jimi Hendrix.

Gick bra, minns att jag tittade upp

och stod lutad mot en stärkare på scenens högerkant,

långt ifrån mikrofonen.

Tog emot publikens jubel, som vanligt.

Folk tyckte jag sjöng bra,

men att "det hördes lite dåligt ibland".

Undrar hur det såg ut egentligen?

il est mort sans surprise

Reidar, min morfar

en vision noir

Tack för besöket

Hemmavid

All stars

...så var lilla Rödluvan på besök...

I skymningstid

Grisarnas rike

Grisarnas Sal

Vandrar bland nässlor och liljekonvalj

Tack Livan för ditt gästspel här inne.

Min pojkdräkt börjar bli trång.

Vuxenrocken är fortfarande lite bylsig.

Don´t like bylsig.

Bylsig är inte min kopp te, så att säga.

I min kopp ser jag framtiden.

Framtiden är en ö,

långt från gårdagen.

Gårdagen är en äng,

där blommorna från dagen

slagit rot.

Jag vandrar bland nässlor och liljekonvalj.

På Café II

Vill minnas att kaffet var av den goda sorten.
Minns ännu mer i skrivande stund.
Det var, mycket riktigt, gott.
En dubbel espresso. 2 cl. Tjena.
Minns även att jag suktade efter en pris
lika mycket då som nu.
Nikotinet lämnar efter sig en dörr på glänt,
där alla jävlar och fanstyg smiter in.

Det var riktigt roligt i Sunne för en månad sen.
Det lokala konditoriet hade valt to go international
och därmed införskaffat en espressomaskin.
Espressomaskin? Njet.
Kaffeautomat? Da.
Ett knapptryck och 32 :- senare

hade jag så en dubbel espresso.

TRETTITVÅ!!!