decemberdis

Är hemma på permis.
Den senaste månaden har varit ett helvete av ovisshet och förhoppning.
Aldrig har jag planerat om livet så många gånger.
"Det ordnar sig nog", har aldrig betytt mindre.

När jag var liten var jag rädd för att solen skulle slockna och inga politiker i världen skulle kunna göra något. Paniken motades av att solen förmodligen inte skulle slockna på flera tusen år. Det fanns ändå hopp. Jag räknade efter och även om jag skulle leva ovanligt länge så skulle jag inte uppleva det.

Känslan är att befinna sig på den oändligt lilla punkt som är nuet,
och leta efter något att hålla sig i.
Solen skulle, när som helst, kunna slockna.
På riktigt.

Och tack för besöket

Från en dag till en annan

Veckan som gått

Drömmars törst

Man kan leva i drömmen,
eller i det man uppfattar som verkligheten.
För att knyta ihop saker och ting,
min Livtråd, så finns det tillfällen som
man levt i en dröm om ett liv.
Dessa tillfällen färgas av inbundenhet,
det enda man känner,
resten är film och musik.

Det finns i och för sig jävligt bra film.

Hjärnan värker

Haemoglobin

Året är -98.

De har gått och lagt sig.

Alternative Nation på MTV.

En pinjata slås sönder,
soldiset bländar oss,
barnen rusar fram mot sin överraskning.

Jag sitter i en husvagn någonstans i södern.
Vi lever i ruset,
skapar fantastisk musik till ett fantastiskt liv.
Imorgon reser vi vidare.

Ett skede i livet,
jag lever först när jag blundar.

Under ett sekel av schizofreni

Marieberg

På café

Folk tittar på oss.

Vi kommer inte härifrån.

Vi tittar tillbaka.
De kommer inte härifrån.

Vykort från Schweden

0:5

Blommorna på mitt hjärtas heliga mark

tenderar att brinna.

Jag släcker inga bränder.

Jag står stum

inför allt som är så stort.

En ung pojkes reaktion

på den vackra orsaken till varför blommor växer.

0:4

Det sista lövet.
Molnen är vardagens tankar.
Den orörda luften
mellan dessa moln
söker sin väg genom dina drömmar
och hela vägen till horisonten.
Den är horisonten,
den eviga.

0:3

Ögonblicket,

kom ihåg ögonblicket då fjärilen lämnar blomman.

0:2

Kan fortfarande se nyanser.

0:1

Kylan gör mig inget.

Kapitel 0

der Stahlwerke

Huset

Äppelträdgård

Det är elakt här, sa hon.

När bitterheten lämnar bitmärken

Mourning & Melancholia

While the night is still young

I should return your call,

but my feelings are wrong,

I´m engaged to the fall.

The fault is my own,

for I try to embrace

the shades, the movements

the change from the earth to a stone,

to a tree fully grown.

Morgon i Oktober

Domino

Betesfålla

Hösten slår som den inte gjort tidigare.
Vårkänslorna uteblev,
men nu är de här.
Kommer att hylla hösten ett tag framöver.

Dgf kommunhus annex

Alla ska vi en gång tumla runt,

i byråkratins enorma tombola.

K-center

Trodde länge att jag hittat Örn-center.

Örn-center ligger dock ett stenkast bort.

Onsdag

Ska precis sätta mig i vår herrgårdsvagn och dra väster ut,
över skogen, via Dejefösch och Björneborg, till Kristinehamn.
Idag ska jag möta en grupp,

som kommer att bli mina framtida kollegor.
Underligt,

hur en massa geometriska figurer

kan formeras i pannan på en.
En annan, btw, är mycket finurligt.
Att prata om sig själv som "en annan",
när man i allra högsta grad menar sig själv.
Jag såg en annan i spegeln. Hmm, Okej.
Så finurligt är det väl inte.
Jävligt otäckt.

Otäckt.

När Domus kom till stan

Ännu en försvinnande skönhet.

En utrotningshotad kulturart.

Handlarn´ i Svartå,

en artefakt som inte varar för evigt,

trots de stenhårda väggarna.

Bara bilder och berättelser finns kvar.

Båda har sin charm.

Men vardagen, grå och underbar, kan aldrig mer upplevas.

Vi tar oss en sista titt på den rökande generationen,

stämpelklockorna och kokkaffet.

Sen försvinner de in och slukas av tiden,

inte den starkaste vilja kommer kunna hålla fast dem i nuet.

Det är inte mer med det.

Glimtar av självet

Encounter

Tisdag

De säger att man ska sjunga och prata med magen.

Utifrån att jag inte förstår någonting

av mycket i min omvärld,

framstår detta påstående som ytterst absurt.

Jag är ju inte på Riche, liksom.

Söndag

Hösten är här.

Nu kan man stoppa hunden i en liten bag

utan att få dåligt samvete.

Shooting

Livan, till vilken mitt hjärta är förlovat,

agerade modell för en fotograf som plåtade för sin portfolio.

Jag passade på att skicka fram min egen kamera.

Jag motiverade mitt agerande med att jag,

är för fan fotograf.

För ditt hjärta

Svarthattar

Nybyggarna

"-Allt hänger samman i de bästa av alla tänkbara världar.

Ty om ni inte för er kärlek för fröken Kunigunda

hade blivit utjagad ur ett skönt slott

medelst kraftiga sparkar i er bak,

om ni inte till fots hade släpat er genom Amerika,

om ni inte hade ränt er sabel tvärs genom baronen,

om ni inte hade förlorat alla era baggar från det härliga Eldorado,

så skulle ni inte sitta här och äta syltad cederbark och pistascher.

-Det är väl talat, svarade Candide, men vi måste odla vår trädgård."

Where is ´he beach?

Inspirationen fattas mig.

Har tagit tusentals bilder av den här typen.

Behöver penningar.

Som professionell terapeut,

vet jag hur jag kan utnyttja människor,

hur de kan bidra med en hel del fina saker,

hur de också kan hjälpa mig.

Om de har tur så berättar jag för dem,

att faktiskt bidrar med något.

Allt detta hindras av de yrkesetiska ramarna.

De två

Tyrannen

En skog.

En bäver.

En total katastrof.

Försvinnade skönheter

"Dom" vill ju, så klart,

riva gamla Uno X-macken,

som enligt citat är Karlskogas skamfläck.

Lokaltidningarnas insändarsidor

bjuder mycket underhållande läsning.

Dimma

Hösten är på ingång.

Frågan är:

kommer jag att odla skägg?

kommer jag att se tomtar?

Vill inte gärna lämna gården.

Död som ett träd

Det känns som om ryggen ska gå av.

Skogen är stor,

själv är jag liten idag.

Upptäcker, på min promenad,

hur mäktig skogen är.

Som ett hav.

Kan sluka en när som helst.

Av detta ser man inte ett spår.

Lugnt och stilla, med en orubblig tystnad.

Månad sex

Det rör sig.

Väntar.

Ölen

Kom hem från Sthlm.

Var ute och gick i fullmånen sken.

Ölsdalen. Tystnad.

Skönt att vara själva, Livan och jag.

Klockan är cirka 23.45.