Runt gårn´

Det är en fin vinterdag,

kallt i luften, varmt i solen.

Underbart, som man brukar säga.

Det är fullmåne nu.

Jag vaknade inatt, dessvärre.

Det var kallt, jag var hungrig,

och rädd.

En halvt obefogad rädsla ockuperade mitt sinne.

Jag gick upp i mörkret och tog en tallrik flingor.

Fullmånen lyste upp utanför.

Stod i köket och tittade in mot skogen.

Trodde att något oväntat och livsfarligt skulle hända,

komma.

Jag var tvungen att vända mig om ett par gånger.

Inte oväntat,

såg jag inget annat än de bäcksvarta rummen bakom mig.

Såg inte, nä just det.

Men det var något annat jag kände.