28 februari 2009
26 februari 2009
22 februari 2009
Känner mig halv på nåt sätt
och enbart en käsla.
Ovisshet är mörka moln.
En vanlig vardag skulle jag nog säga
att alla dessa plågor
är inget annat än drömmar
i den natt du skapat
alla mörka tecken sveps bort av morgonljuset,
dina ögons öppnas
och du är mer
i den natt du skapat
alla mörka tecken sveps bort av morgonljuset,
dina ögons öppnas
och du är mer
än summan av dina medvetna vingar,
den orörda luften mellan dina tankar, är fri…
söker sin väg genom dina drömmar,
hela den långa vägen till evigheten,
till den oändliga horisonten.
den orörda luften mellan dina tankar, är fri…
söker sin väg genom dina drömmar,
hela den långa vägen till evigheten,
till den oändliga horisonten.
21 februari 2009
10 februari 2009
9 februari 2009
Runt gårn´
kallt i luften, varmt i solen.
Underbart, som man brukar säga.
Det är fullmåne nu.
Jag vaknade inatt, dessvärre.
Det var kallt, jag var hungrig,
och rädd.
En halvt obefogad rädsla ockuperade mitt sinne.
Jag gick upp i mörkret och tog en tallrik flingor.
Fullmånen lyste upp utanför.
Stod i köket och tittade in mot skogen.
Trodde att något oväntat och livsfarligt skulle hända,
komma.
Jag var tvungen att vända mig om ett par gånger.
Inte oväntat,
såg jag inget annat än de bäcksvarta rummen bakom mig.
Såg inte, nä just det.
Men det var något annat jag kände.
8 februari 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)